Hoppa till innehåll

Tecknade judiska liv – Konstnärssamtal med Joanna Rubin Dranger

I samband med jubileumsfirandet av ”250 år av judiskt liv i Sverige” presenterar Kulturbiblioteket och Serieteket ett samtal med serietecknaren Joanna Rubin Dranger om hur hon gestaltat det svenska judiska arvet i serieform.
Journalisten Amanda Glans samtalar med serietecknaren, konstnären och författaren Joanna Rubin Dranger om hennes arbete med att skildra svenska judars liv i serieform, med avstamp i böckerna Ihågkom oss till liv och Dolda judiska liv. Från research till gestaltning och konstnärliga beslut – Joanna berättar allt och tid kommer att avsättas till publikfrågor.
Efter samtalet har du möjlighet att köpa Joannas böcker på plats och få dem signerade.
Evenemanget har fri entré och ingen förbokning av plats är nödvändig.
Varmt välkomna!
Joanna Rubin Dranger
Joanna Rubin Dranger har illustrerat böcker sedan 1989. Hon slog igenom med serieböckerna Fröken Livrädd & Kärleken (1999) och Fröken Märkvärdig & Karriären (2001). 2022 kom den hyllade serieromanen Ihågkom oss till liv – en skildring av Joannas släkts flykt från Tsarrysslands pogromer och förintelsen i Östeuropa. Sedan dess har hon även kommit ut med de böckerna Dolda judiska liv (2024) som i fem tecknade berättelser och över trettio intervjuer berättar om erfarenheter med att leva med dold judisk identitet i Sverige, samt Judiska hjältinnor (även den 2024), en spännande faktabok för alla åldrar om judiska hjältinnor, från biblisk tid till idag. Hon är tidigare professor i illustration på Konstfack.
Amanda Glans
Amanda Glans är journalist och dramatiker, utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm. Hon har bland mycket annat frilansat för Sveriges Radio med dokumentärer och samhällsjournalistik. 2010 tilldelades hon Susanne Björkmans stipendium och tillsammans med Erik Hedtjärn vann hon 2011 Stora Journalistpriset som ”Årets berättare” för P1-dokumentären Partiledaren – en dokumentär om Juholts väg till makten. I radiodokumentären Jag ringer dig ibland intervjuade hon sin mamma och sin mormor, förintelseöverlevande som satt i Auschwitz, om hur upplevelserna har förts vidare och påverkat familjen.
Om 250-årsjubileet
År 1775 innebar ett historiskt genombrott, då den judiska minoriteten i Sverige äntligen fick rätten att öppet leva och verka som judar. Under hela 2025 uppmärksammas jubileet av skolor, teatrar, museer, bibliotek, kulturhus, universitet, högskolor, studieförbund, förlag, föreningar och många fler för att under gemensamt paraply uppmärksamma jubileet och sprida kunskap om judisk kultur, tradition och liv.
Presenteras med stöd av Kulturrådet
  • 00

    dagar

  • 00

    timmar

  • 00

    minuter

  • 00

    sekunder

Arkiv

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *